Även om Tokyo är klart hanterbart nu på tredje besöket är det ändå gött att slippa de enorma folkmassorna efter ett tag. För många är Hakone det givna valet för lugn och ro. Jag beslöt att pröva på.

Mindre än 100 kilometer från Tokyo ligger nationalparken Hakone i prefekturen Kanagawa. Hit kommer turister för att se den fina naturen med utsikt över Mount Fuji (på molnfria dagar), men också för att ta båtturer, åka linbana, gå på konstmuseum (utomhus) och bada i varma källor på områdets ryokans.

Min tanke var att avsluta min förra resa här under en dagstur, vilket jag dock skippade på grund av brist på både tid och ork. Denna gång blir det dock två nätter innan jag återvänder till Tokyo.

Smidig resa med ett Fuji Hakone Pass

Efter en tågtur på nästan två timmar från Shinjuku Station är jag på Hakone-Yumoto Station. Resan är smidig då jag igår köpte ett Fuji Hakone Pass som gör att jag kan nyttja all transport till, från och i området utan att behöva fippla med olika kort eller kontanter.

Snabb incheckning på Rohen Resort & Lounge

Jag bor precis nere vid Lake Achi på det mysiga vandrarhemmet Rohen Resort & Lounge. De erbjuder både kapslar och olika typer av vanliga rum samt en härlig lounge med stor eldstad, men mer om det senare.

Efter en snabb incheckning där jag bara dumpar min röda kabinväska i mitt lilla fönsterlösa rum med loftsäng beger jag mig tillbaka till hamnen för att svalka mig med en båttur.

Fläktande båttur på Lake Achi

Efter att ha gått över en gata med fik, restauranger och presentbutiker promenerar jag längs med de långa bryggorna vid vattnet.

Många turister hyr små trampbåtar designade efter gulliga djur och beger sig ut på sjön, medan andra köar till någon av de färjor som flera gånger i timmen tar dem till sjöns fyra hamnar. Jag viftar med mitt Fuji Hakone Pass och hoppar på!

Promenad och lätt middag från 7 Eleven

Efter att ha åkt nästan hela loopen hoppar jag av en hamn tidigare och promenerar tillbaka till mitt boende för att plocka upp en för mig typisk middag.

Jag Facetimar pappa som låter pigg och på bra humör efter att ha ätit frukost. Fint.

Kvällsbad utomhus uppe i bergen

Efter att ha laddat både mina och mina mobila enheters batterier på vandrarhemmet i en dryg timme packar jag nu ner min necessär i axelväskan och tar en till svängig busstur tillbaka till Hakone-Yumoto Station för att hitta ett ryokan där jag kan ta igen mig i ett onsen.

Då första nattens sömn som väntat uteblev på grund av jetlag inledde jag min första heldag i Tokyo med koffein, kolhydrater, parkvila och planering inför resans första utflykt.

Frukost? Middag? Mellanmål? Kvällsmat? Jag vet inte vad min kropp förväntar sig när jag runt 08:30 beger mig ner till lobbyn på The Millennials där jag sätter mig ner bredvid den australiensiska trion Tom, Ben och Tim som alla intar omeletter, korv och varsin skål med müssli.

Tim håller på att avsluta sitt två månader långa äventyr runtom i Japan och kommer närmast från den heliga tempelbyn Koyasan som jag besökte i höstas. Han är inte bekant med Tom och Ben, men de kommer från Sydney och har börjat snacka.

Tom och Ben är på väg till Kanada för att under sex månader arbeta på skidorten Whistler, men först väntar hela fyra månaders kringflackande i Europa.

Tom och Ben uppskattar mina tips om att försöka se någon match i EM i fotboll och givetvis en konsert på Taylor Swifts pågående Europaturné.

Starbucks med inbyggt rosteri i hippt område

Någorlunda mätt, men långt ifrån pigg tar jag en halvtimmes promenad söder om Shibuya för en seriös kopp kaffe på Starbucks Reserve® Roastery i den hippa stadsdelen Nakameguro.

Om man någon gång besökt Starbucks i Sverige kan man undra varför jag går hit, men i Japan är det annorlunda. Här ses kedjan som finare än andra fikakedjor. Dessutom ska jag inte till en vanlig Starbucks, utan en Reserve® Roastery-variant som utmärker sig genom att:

• Vara riktigt stor
• Ha ett inbyggt rosteri
• Erbjuda mer exklusivt kaffe
• Servera mat som inte finns annanstans

2019 besökte jag Starbucks Reserve® Roastery i Seattle, så jag vet att de inte fuckar runt med bönorna på dessa ställen.

Då mitt intresse för Japan minst sagt skenade iväg under pandemin bekantade jag mig med mäklaren Alex Shapiros kanal på Youtube.

I klippet nedan går han igenom de han tyckes sex bästa områdena i Tokyo, där Nakameguro ingår.

Lunch på världens mest upptagna tågstation

Piggare men nu allt mer hungrig tar jag tunnelbanan till världens mest upptagna tågstation, Shinjuku Station som ligger några stationer norr om Nakameguro Station.

Det är inte rusningstrafik, jag är inte packad och bandbredden är god så jag är hoppfull jämfört med tidigare stopp här.

Efter ett snabbt besök på ett turistcenter där jag köper biljetter för morgondagens utflykt utanför Tokyo (inga spoilers här inga) tar jag mig till en av kedjan Ippudos många restauranger för en skål ramen. Jag behöver salt och kolhydrater!

Vila i nationalpark

Efter min maffiga skål ramen är det läge att hantera mitt inkommande matkoma genom att vila i närliggande nationalparken Shinjuku Gyoen.

Likt mina tidigare besök i Tokyo kommer jag bo hos min vän och tidigare kollega Dan Westin, men inte de första två nätterna. De spenderar jag i en box på boendet The Millennials mitt i Shibuya.

Efter en tretton timmar lång och behaglig flygtur från Helsingfors tar jag mig denna gång smidigt genom Haneda Airport. Det är mindre folk än den lördag jag anlände i slutet av september förra året och alla köer är klart kortare än jag väntat mig.

Min QR-kod från Visit Japan Web tar mig snabbt genom säkerhetskontrollerna, mitt Suica-kort för lokaltrafiken har jag med (och laddat) sedan tidigare och mitt mobila bredband från Japan Wireless är bokat i förväg och hämtas ut på 30 sekunder.

Till och med kön för att hämta ut mitt Japan Rail Pass är kort idag. Även om man kan göra detta på alla större stationer Japan Railways (JR) har föredrar jag att beta av det direkt.

Kapsel att stå i då mamma är på besök

Då Dans mamma är på besök sedan över en vecka blir det inte att ta tunnelbanan till bekanta Kita-Senju Station, utan istället till nästan lika bekanta Shibuya Station.

Mitt bland stadsdelens sevärdheter som dess välbesökta korsning, flagskeppsaffären för Tower Records, statyn för hunden Hachico och templet Meiji Jingu ligger mitt boende med det passande namnet The Millennials.

Efter en snabb incheckning där jag inte behöver använda ett enda ord japanska beger jag mig till min box för att lämna min packning och ta en efterlängtad dusch innan det blir en öl i lobbybaren.

Nu är det dags at bege mig ut på stan för att hantera min jetlag.

/Alexander

Med både nervositet och pepp i kroppen sitter jag nu på Helsingfors-Vanda flygplats och förbereder mig inför femte upplagan av världens mest självgoda franchise, Skogcoast. Återigen blir det en resa österut!

Japan har präglat en stor del av min fritid de senaste fem åren. Om du läste min reseblogg för Skogcoast 4 är du bekant med detta. Den resan bokade jag redan under hösten 2019 för att sedan behöva boka om den två gånger. En gång på grund av pandemin och en andra gång på grund av min pappas hälsobesvär våren 2023.

Trots mitt fullspäckade äventyr i oktober 2023 blev jag kort efter hemkomst givetvis sugen på en till resa någonstans under 2024.

Charmat och pressat chefer

Efter att under våren ömsom charmat, ömsom pressat min chef Magnus på AFRY Experience Studios och mina beställare Örjan på Frisq och och Paul på Feelgood fick jag återigen grönt ljus att spendera en del av mina bisarrt många sparade semesterdagar (71 för att vara exakt, lång historia) i sommar.

Svag valuta och indirekt grupptryck

Att det skulle bli Japan igen var inte givet då jag känt ett sug att göra ett fjärde besök till Nordamerika för att besöka nya städer, utforska fler nationalparker och hälsa på bekanta. Men valet föll på Japan igen tack vare:

• En väldigt svag Yen
• Inte så hett väder i juni
• Det finns mycket kvar att se
• Enkelheten att resa med tåg
• Pappa är i samma hyfsade skick som i höst

Sen har det under våren visat sig att flera kollegor och bekanta ska besöka landet i närtid. Kanske någon till och med dyker upp här i bloggen? Jag siktar på att uppdatera bloggen om inte varje dag så åtminstone varannan. Häng med!

/Alexander