Då mitt tågpass går ut söndag 23 juni var min beslutsångest påtaglig inför dess sista dagar. Valet föll slutligen på ett återbesök till Osaka med en första kväll i en dubbelt försummad stadsdel.

Efter ett lugnt och skönt avslut på Kanazawa Music Bar igår kväll råder det sinnesfrid i mitt rum på Mitsui Garden Hotel morgonen efter. Efter lite bloggande liggande i sängen, packning och ett varmt bad väntar frukost och avfärd till Osaka.

Trots att jag spenderade fyra nätter i Osaka i höstas hann jag inte göra allt jag ville. Dessutom är staden en perfekt hubb för dagsutflykter till närliggande städer som Kyoto, Nara, Kobe med flera. En eller två ska det bli för mig, dock ingen av dessa.

Stor kupol gjord av glas med stålarmaturer ovanför en öppen yta med en rulltrappa ner i marken. Några personer går förbi kameran.
På väg att lämna Kanazawa Station för en resa med ett byte till Osaka.

Utbyte av tips med Philippe

På Kanazawa Station träffar jag schweizaren Philippe igen. Han är ute på en lång resa i Sydostasien och ska härnäst till Kyoto för andra gången. Igår träffades vi i trägården Kenrokuen då han hjälpte mig att ta bilder och gav mig tips för en sak jag planerat i Osaka.

Philippe vet inte vad han ska göra i Kyoto, men går igång på mitt tips om en utflykt till Amanohashidate och fiskebyn Ine vid prefekturens norra kust.

Ung man med vita shorts och mörk t-shirt står på tågstation med en ljus väska och ler.
Philippe vid det snabba bytet i Tsuruga i prefekturen Fukui.
Ljusgrå tågstation med spår på ena sidan och ett tåg på den andra. I mitten går en man förbi en dryckesautomat.
Framme på Osaka Station efter ett byte vid Shin-Osaka Station.

Efterlängtad lunch på Shake Shack

Efter att ha klivit av vid Osaka Station är det dags för lunch. Även om jag givetvis går hårt på det japanska köket blir det nu ett efterlängtat besök till min favorit bland de amerikanska hamburgarkedjorna, Shake Shack.

Japan har fjorton Shake Shack, tre av dem ligger i centrala Osaka. Merparten ligger i Tokyo.

En äldre man sitter i en liten park framför en stor glasfasad med titeln "Shake Shack" efter en grön neonskylt av en hamburgare.
Shake Shack ligger några minuters promenad från Osaka-Umeda Station.
Metallbricka med vitt papper på ett träbord. På brickan står en pappersmugg med kaffe, en pappersmug med en milkshake och en hamburgare med ost och röd chili.
Varmt kaffe, en vaniljshake och en Smokehouse-burgare till lunch.

Incheckning på Tokyu Stay Honmachi

Mätt och belåten tar jag sedan tunnelbanan till Honmachi där jag likt i Hakodate ska bo på Tokyu Stay. Denna gång blir det ett så enkelt rum som möjligt då jag under de kommande dagarna bara ska ränna runt.

Snävt ljust hotellrum med grå matta och ett långsmalt fönster. Bred säng till höger och i förgrunden ett handfat.
Enkelt och passande boende för mina tre intensiva dagar i Osaka.

Spana i butiker i Shinsaibashi Shopping Arcade

Om vi räknar bort kylskåpsmagneter, kaffekoppar, drinkunderlägg, vintagekläder och basplagg från Uniqlo intresserar inte shopping mig nämnvärt i Japan. Okej, det kanske det gör ändå.

Efter en kort stunds vila på hotellrummet tar jag mig därför till Shinsaibashi Shopping Arcade för att kolla in troliga inköp på söndag. Men främst är jag på väg till stadens centrum för nattliv, Dotonbori.

Väldigt lång gågata inomhus. Det är högt till tak och mycket folk i mitten. Butiker finns på varje sida. En skylt lyder "Welcome to Osaka", en annan "ABC Mart, www.abc-mart.com".
På väg ned för den långa och trånga shoppingarkaden i Shinsaibashi.
Jag står bredvid en stor docka av karaktären Totoro och ler mot kameran. Bredvid oss står två träd i plast.
Ett av flera stopp på varuhuset Daimarus våning för populärkultur.
Stor docka på muskulös med i vit karatedräkt med avslitna armar. Till höger en skylt som lyder "Capcom Store Osaka".
Karaktären Ryu från klassiska spelserien Street Fighters frontar Capcom Store.
Väggmålning där Snibben har en hatt och blåser med en tuta ur munnen. Text på väggen lyder "Snoopy. Honk honk honk".
Givetvis fanns en av stadens tre Snoopy Town Shops här.
En person med svarta kläder och en motorcykelhjälm står på en träbro och spelar en vit gitarr. Bakom honom rinner en flod framför en gågata med stora reklamskyltar på fasader på höghus.
Framme vid Dotonbori efter att ha kollat runt i butikerna.

Häng vid retrofuturistiska Shinsekai

För många är Dotonbori det givna stoppet för en kväll i Osaka, men jag ska vidare till området Shinsekai en kvart söderut. Jag hann faktiskt besöka Shinsekai i höstas, men knappt. Nu ska det få mer tid i form av fotografering och en ölpaus.

Namnet Shinsekai betyder ”Ny värld”, vilket är ironiskt då distriktet byggdes upp innan andra världskriget men försummades efteråt.

Jag har vinden i hårat och tittar in i kameran. Bakom mig är en gata med massor av ljusa skyltar och i fjärran ett upplyst torn.
Hyfsad selfie med hjälp av vinden som blåste helt rätt. I bakgrunden står utkikstornet Tsutenkaku.
Restaurang med enormt upplyst tredimensionell skylt på sin fasad. Skylten innehåller japanska figurer.
Många besökare försökte ta en snygg bild av Tsutenkaku Tower.
Promenadgata med butiker och restauranger och många upplysta skyltar. Ganska mycket folk på plats.
De upplysta gatorna i Shinsekai med butiker, barer och restauranger.
Tre stora nallar med små svarta hattar sitter i tre campingstolar med varsin skylt med japansk skrift. En lyder "Magic Bar".
Passiva inkastare till en av områdets många barer.

Fotografering med Cat

Utöver att äta och dricka med familj och vänner är fotografering populärt i Shinsekai. Inte bara bland turister med smartphones, utan också bland professionella fotografer med systemkameror. Jag går förbi flera kamerastativ och blir att snacka med Cat Dixon.

Cat heter egentligen något annat, men när jag misslyckas uppfatta hans irländska namn uttalat med karaktäristisk dialekt säger han bara krasst: ”Just say Cat, it’s easier.”

Utöver att prata om Japan frågar jag Cat om han är professionell fotograf eller bara en nörd. Han berättar att han är professionell och säger skämtsamt att han därför inte känner någon glädje i det längre. Jag flinar, berättar att jag jobbar med digital design och kan relatera.

”What’s that guy doing!? He’s totally blocking my shot.”

– Cat när en annan fotograf plötsligt ställer upp ett stativ framför honom

Innan jag beger mig tillbaka till Dotonbori för att äta middag börjar vi följa varandra på Instagram. Cat berättar att han lägger upp sina bilder men att Instagram numera är dött för professionella fotografer eftersom ”allt bara handlar om reels”, som han uttrycker det.

Ung man i vit skjorta ler mot kameran. Vid honom står ett kamerastativ framför en upplyst gata med mycket skyltar. I fjärran ett upplyst torn.
Cat var också ute efter en bra bild av Tsutenkaku Tower.

Första okonomiyakin för Seif och Kenza

Om man är ute för en sen middag i Dotonbori finns risken att restaurangen man tänkt besöka säger stopp. Lyckligtvis är personalen alltid proaktiv genom att lägga ut en skylt när en kö drar iväg. Man vet när det är kört.

Detta händer mig två gånger ikväll, en gång i Shinsekai och kort senare tillbaka i Dotonbori. Men när en dörr stängs öppnas en annan och på tredje försöket får jag sällskap av Seif och Kenza på Houzenji Sanpei.

Seif och Kenza är från Tunisien, gör sin första resa i Japan och är suveränt sällskap. Utöver det givna snacket om våra resor diskuterar vi allmänt om kulturkrockar, jobb och karriär med mera.

Seif och Kenza diggar mitt tips att be om notan genom att signalera åt personalen med pekfingrarna i kors.

Ungt par med ljusa kläder och mörkt hår står på en mysigt upplyst smal gata och ler mot kameran samtidigt som de håller om varandra.
Kenza och Seif på en av Dotonboris mindre tvär- och parallellgator.
Ungt par i ljusa kläder håller i varit stop med öl och ler mot kameran.l De sitter vid ett bord med en stor stekyta med tre portioner okomomiyaki på.
Snart dags för okonomiyaki. Min första denna resa, Seifs och Kenzas första någonsin.

Fotografering innan läggdags

Efter den sena okonomiyakin och Instagram-kontakt med Seif och Kenza vandrar jag runt i Dotonbori för att ta bilder när det mörknat.

Osaka måste nog vara Japans bästa plats för att fotograferacoola stadsmiljöer, om man vet vad man håller på med som Cat i Shinsekai. Jag gör dock ett försök på egen hand.

Stor och lång gågata med mycket folk. På varje sida finns det restauranger och upplysta skyltar.
På väg längs med huvudgatan i Dotonbori.
Lång gågata med mycket folk. På varje sida finns upplysta skyltar. Till höger hänger en staty på en gyllene ko.
Några minuter senare längre ned på samma gata.
Två breda trätrottoarer längs med en flod. Vid varje trottoar står det höga hus med fasader med upplysta skyltar på.
Nere vid Umezu River har det blivit lugnare denna torsdagskväll.
Stor färgglad fasadmålning med texten "2025" och många japanska figurer och människor.
Street art är det gott om på fasader runt om i Osaka, så även i Dotonbori.
Upplyst avlångt gult pariserhjul med röda runda vagnar. I mitten en logotyp med en blå fågel och en japansk man med skägg, mössa och mustasch.
Pingvinen Donpen hjälper till att lysa upp Dotonbori. Han är maskot för butikskedjan Don Quijote som säljer typ allt.
Blinkade skylt i rätt, ljusblått och gult ovanför en gata där folk gör och bilar kör. Texten på den lyder "Dotonbori".
Ingången till huvudgatan i Dotonbori.

När jag lämnar Dotonbori med Shinsekai i tankarna blir jag att tänka på mitt japanska favoritord, natsukashii. Det betyder att man upplever ett gammalt minne som gör en glad, att man känner sig nostalgisk kort och gott.

Jag blir att tänka på mamma ett tag innan jag ringer pappa via Facetime för att prata lite som vi alltid gör denna tid. Trots tidsskillnaden mellan Finland och Japan äter vi middag ungefär samtidigt.

/Alexander